Blogg
HRV og pulsklokker
22. juni 2023
Dr. Torkil Færø forklarer grundig i sin bestselgende bok 'Pulskuren' hvordan vi kan forebygge mange sykdommer med hjelp av en del bevissthet og en liten duppeditt. Jeg skal gi dere en enkel forklaring her. Boken gir dere en lengre og grundigere forklaring.
Vårt autonome nervesystem er inndelt i sympatikus og parasympatikus, der den første er 'gassen' som alltid er på, og den siste er 'bremsen' som må aktiveres for å fungere. Kroppen er ment å være mye i aktivitet, og da er vi i sympatikus. Det er også viktig at vi er i parasympatikus i perioder under dagen siden det er da muskulaturen repareres, immunforsvaret rydder opp, fordøyelse blir prioritert, og hjernen renses for avfallsstoffer fra dagens tankearbeid. Så mye som 80 % av all sykdom vi har i dag kan være relatert til en ubalanse i det autonoma nervesystemet: at vi har for lite parasympatikus i forhold til sympatikus. Det er nå den spennende duppedingsen kommer inn! Hva om du kunne måle dette? Det kan du, med hjelp av en klokke!
Mange av de populære treningsklokkene som mange allerede har måler HRV, som står for ‘heart rate variability’, eller pulsvariasjon. Når vi er i sympatikus modus så slår hjertet jevnt som en metronom hvilket gir en lav HRV. Under parasympatikus, avslappingsmodus, sparer hjertet på slagene i utpusten, hvilket er bra, og gir en høyere HRV. Klokken kan måle forskjellen på disse to, og du kan se i en app på telefonen din hvordan ditt autonome nervesystem har vært balansert under døgnet. Hvis det viser seg at du er mye i stressmodus og er interessert i å prøve å forebygge mange forskjellige sykdommer så finnes det mange ting du kan gjøre. Det er individuelt hvor mye effekt du har av tiltak, derfor er det fint med en klokke sånn at du kan finne ut hva som får akkurat deg i hvilemodus.
Eksempler på tiltak:
Isbading / noen minutter skikkelig kald dusj er for mange oppskriften på mange timer i hvilemodus etterpå, selv om man er produktiv på jobb eller hjemme i den tiden.
Kosthold: Spis ren mat uten tilsetningsstoffer. Unnvik prosessert mat, sukker og hvetemel. Les gjerne også forrige blogginnlegg om periodisk faste, trykk her.
Trening: Fysisk aktivitet er på kort sikt stress for kroppen, men har naturligvis god effekt på lenger sikt. Kroppen er til for å brukes, men viktig med restitusjon mellom øktene.
Pusteøvelser: Å puste dypt ned i magen øker oksygenopptaket i kroppen, minsker mengden karbondioksid og har en beroligende effekt. Prøv 'bokspusting' et par minutter flere ganger per dag: pust inn i tre sekunder, hold pusten i tre sekunder, pust ut i tre sekunder, hold pusten i tre sekunder. Gjenta.
Det kan virke som at nervesystemet vårt har godt av at vi blir litt kalde og fryser av og til, og at vi blir litt ordentlig sultne mellom måltider.
Eksempler på sykdommer som Elite Academy (academy.elitehrv.com) mener har sammenheng med pulsvariasjon:
Hjertesykdommer, kreft, hjerneslag, depresjon, angst, fordøyelsesplager, diabetes, Alzheimer, søvnvansker, høyt blodtrykk, prostataplager, infertilitet, auto immune sykdommer.
Hva som kom først, er ikke fullt dokumentert. Er det lav HRV som årsaket sykdomsutbruddet eller er det sykdommen som gir lav HRV? Uansett kan en aktiv tilnærming til å forbedre sin egen HRV minske risikoen for å utvikle sykdom / forbedre eksisterende sykdom.
Det finnes flere måter å måle HRV: sportsklokker, oura-ringer eller whoop-bånd. Garmin har satset mye på HRV-måling og har mange forskjellige klokker, noen som måler HRV og andre som ikke gjør det. Her er en lenke til en side som forklarer litt mer om HRV og har en liste over Garminklokker som måler HRV: trykk her.
Selv har jeg en Garmin Forerunner 255 S. Den passer meg fint i forhold til størrelse, ønskede funksjoner og pris. Den har ikke touch screen og den har ikke funksjonen ‘Training readiness’ som noen av de dyrere klokkene har, men jeg er fornøyd allikevel.
Jeg har funnet ut at det ikke er så ille med kalde dusjer når man har vant seg litt til det, og å spise på kvelden etter middagen, uansett hva, gir dårligere søvnkvalitet og dårligere HRV.
Spisevindu og periodisk faste
20. februar 2023
Ernæringsbiolog Marit Kolby mener at forskjellige plager kan bli bedre hvis fordøyelsessystemet får hvile mellom måltider. Eksempel på plager som kan påvirkes er irritabel tarm, overvekt, mangel på energi, hodepine og muskelsmerter. Marit anbefaler å forlenge tiden under natten som man ikke spiser, det vi kaller ‘nattefasten’, til ca.14timer, og at man spiser tre måltider per dag uten mellommåltider. Egentlig er jo ikke det så vanskelig! Ikke spis noe etter middagen, og vent litt med å spise frokost så er mye gjort! Hver og en må finne hva som passer best for en selv. Å følge noen av prinsippene kan være en god start. Hvis man legger listen for høyt er risikoen for at man faller gjennom mye større. Anbefales ikke for personer med noen form for spiseforstyrrelser.
For å høre på Annette Draglands fantastiske podcast 'Leger om livet' der hun i avsnitt 89 intervjuer Marit Kolby,
Hvis du foretrekker å lese:
Intervju publisert i Dagsavisen lagd av Emma Huisman Moskvil den 24/08/2022:
Hvem: Marit Kolby (46)
Hva: Matviter og ernæringsbiolog
Hvorfor: Forfatteren av boka «Hva og når skal vi spise?», som har toppet bestselgerlista i hele sommer.
Marit, nå skulle jeg til å spise en yoghurt før intervjuet med deg, men så husket jeg at du har en liten kamp gående mot mellommåltidene?
– Ja. Mange små måltider driver fram mye uhelse i befolkningen.
Jeg trodde mellommåltider var nøkkelen til et stabilt blodsukker og å holde vekta?
– Vi skal ikke regulere blodsukkeret vårt. Det er leveren og bukspyttkjertelens jobb. Det er en grov feiloppfattelse skapt av matindustrien.
Som selger oss mange små, fine pakninger med proteinbarer?
– Nettopp. De små måltidene gjør oss ikke ordentlig mette, og mellom måltidene utføres det reparasjoner i fordøyelsessystemet. Spiser du for ofte så stopper prosessene.
Om 20 år tror jeg vi kommer til å bruke faste som behandling for tilstander som vi i dag medisinerer for.
— Marit Kolby, forfatter av boka «Hva og når skal vi spise?»
Men hva skal jeg gjøre når det begynner å bli lenge siden lunsj, og jeg blir mindre produktiv på jobb?
– Kanskje hjernen egentlig trenger en pause, der du bør snakke med kolleger, gå en tur eller kanskje du er tørst eller har spist for lite til lunsj?
Så … hvor ofte skal vi spise, da?
– Det er ingen fasit, men gå for det lavest antallet måltider du trives med.
Hvor ofte spiser du, da?
– To måltider om dagen. Da har jeg det kjempebra. Jeg venter til jeg er skikkelig sulten, sånn rundt lunsjtider, så spiser jeg en stor og mettende lunsj. Middagsrester eller en salat med masse kylling, egg og ost. Så spiser jeg middag med familien på ettermiddagen.
Blir du ikke skikkelig daff på morgenen uten frokost?
– Jeg opplever det helt motsatt. Jeg blir mentalt kvikk og oppvakt når jeg ikke har spist frokost. Mange som slutter å spise frokost opplever at det er behagelig, sparer tid og de kan trene uten problemer. Det er det jeg kaller å kvitte seg med sultskrekken. Vi har blitt lært opp til at vi skal være redde for sulten, men sult er en motivasjon for å spise, men det betyr ikke at du må spise. Sult reguleres av et hormon som signaliserer til hjernen. Spiser du ikke, så faller hormonet og så er du ikke sulten lenger. Det er ikke en gradvis stigning av ubehag.
Men jeg trodde frokost var dagens viktigste måltid?
– Det er ingenting fysiologisk grunn til at vi må fylle på energilageret når vi står opp. Det er derfor vi har fettlagre. At frokost er dagens viktigste måltid er et budskap fra matvareprodusentene.
Vi har hatt for lite kunnskap om alt det viktige som skjer i kroppen mellom måltidene.
— Marit Kolby, forfatter av boka «Hva og når skal vi spise?»
Jeg skjønner at folk som trenger å gå ned i vekt kan ha godt av å spise sjeldnere, men hva med alle andre?
– Folk opplever at hodepine forsvinner, ledd- og muskelsmerter minsker, de får bedre konsentrasjon og mer energi. Når kroppen får mulighet til det, reparerer den seg selv. Jeg er 100 prosent sikker på at mange som har matintoleranser spiser for hyppige måltider. Jeg har selv hatt irritabel tarmsyndrom, og brukte mye tid og krefter på å forstå hva som gjorde at jeg reagerte. Nå som jeg spiser sjeldnere, tåler jeg nesten alt. Det er helt revolusjonerende, men det finnes nesten ingen forskning på matintoleranser og faste. Jeg tør kun å si det høyt fordi jeg har fått flere hundre meldinger fra folk som opplever det samme.
Men hvorfor kutte frokosten, og ikke andre hovedmåltider, i så fall?
– På natta er kroppen i en tilstand der vi lever på fettlagrene. Slutter du å spise på kvelden eller morgenen, forlenger du perioden der fett frigjøres fra fettlagrene. Mange opplever at det er lettere å kutte frokosten enn mat på kvelden, fordi vi har vent oss til å leve på vårt eget fett på natta.
Ok. Det du sier nå strider mot det meste jeg trodde jeg visste om sunt matvett! Sier ikke de nasjonale kostholdsrådene at vi bør ha hyppige måltider? …
– Nei, og de nasjonale kostholdsrådene er uansett fra 2011, og kunnskapsgrunnlaget er enda eldre. Vi har hatt for lite kunnskap om alt det viktige som skjer i kroppen mellom måltidene. Det er mest de siste to tiårene det har kommet forskning på feltet, som også har resultert i nobelpriser. Det kommer nok fortsatt til å gå mange år før faste er en del av kostholdsrådene. Om 20 år tror jeg vi kommer til å bruke faste som behandling for tilstander som vi i dag medisinerer for.
Hvorfor går det så tregt?
– Det er jo åpenbart. Fordi ingen tjener på det.
Vi har noen faste spørsmål også her. Hva gjør deg lykkelig?
– Når folk sier at kunnskapen jeg formidler har vært livsforvandlende for helsa deres.
Hva er din egen yndlingsbok?
– Michael Pollans «The omnivore’s dilemma» fikk meg til å forstå hvor fælt vi har rota til matsystemet vårt.
Hva angrer du på?
– Noen dager angrer jeg på at jeg ikke ble gartner, fordi fagfeltet er så krevende og kaotisk. Men jeg angrer jo egentlig ikke, fordi det jeg gjør er så meningsfullt.
Tips til en bedre hverdag
10. november 2022
Det er magisk å ha en avtale, da er det så mye lettere å gjennomføre trening. Avtal møte med en venn om å gå på treningsstudioet sammen hver uke, avtal å gå tur med noen i nabolaget, eller inviter noen til å gjøre litt enkle øvelser hjemme hos deg sammen med deg. Da slår du to fluer i en smekk, siden det sosiale mønstret har endret seg litt negativt etter pandemien, hvilket heller ikke er bra for oss.
Prøv å tilrettelegg for å ta sunde matvalg, gjør det enkelt. Selv synes jeg det er ‘litt kjedelig’ å stoppe innom matbutikken på vei hjem fra jobb, sulten og uten idéer om hva jeg skal lage. Det finnes flere tilbydere av matkasser hjem på døren. Du kan velge sunn og spennende mat som du selv må lage fra bunnen av, ikke halvfabrikater med mye vet- ikke-hva i. Prisen sammenlignet med matbutikkene er overraskende lav, spesielt hvis du bestiller mange porsjoner per uke. Om det er mer eller mindre bærekraftig sammenlignet med matbutikker vet jeg ikke, jeg ser både fordeler og ulemper med det.
Ragnhild Bang Nes skriver i sin bok ‘Lykkekuren’ om forskjellige måter å oppnå akkurat det, lykke. Hun har mange enkle og bra tips i tillegg til trening, for eksempel at å gjøre noe for et annet menneske eller å gjøre noe hyggelig for noen, gir lykke. Alt fra å smile til noen på toget, til å gi ros til noen. Å gjøre noe man føler man burde ha gjort for lenge siden, kan fjerne en vekt fra skuldrene og gi en god følelse. Å lære noe nytt er et annet tips fra henne, og det gir garantert mestringsfølelse og glede!
Håper du har fått noen tips og idéer som gjør hverdagen bedre!
Ingefær som smertelindring
17. november 2017
Ingefær er en fantastisk smaksrik rot med mange positive helseeffekter. Den har blitt brukt i medisinen i årtusener for å forbedre immunsforsvaret og minske kvalme, smerte og betennelser. Det er ikke vanskelig å alltid ha fersk ingefær hjemme og skrelle og rive litt ved behov, men etter at jeg kjøpte ingefær på glass har jeg økt bruken markant! Fås til eksempel på ‘innvandrerbutikker’og har lang holdbarhet. Hvis du liker smaken av ingefær anbefaler jeg å ta en teskje oppi mange hverdagslige matretter, gjerne sammen med litt chili og hvitløk. Flere vitenskapelige studier konkluderer med at ingefær er rik på antioksidanter hvilket forebygger forkjølelser, demper betennelse og reduserer smerter i kroppen.
Ingefær demper betennelse på samme måte som NSAID preparater (ikke-steroide anti-inflammatoriske medisiner) gjør, og uten bivirkninger. Rådgjør alltid med lege før du gjør noen forandringer i medisinering.
Det er de mest aktive stoffene gingeroler i ingefær man tror virker betennelsesdempende. De demper betennelse i ledd og muskler via flere systemer. Ingefær ser ut til å hemme både cyclooxygenase-2 (COX2) og det betennelsesfremmende enzymet 5-lipoxygenase, på samme måte som flere betennelseshemmende medisiner gjør. I tillegg spekuleres det at ingefær stimulerer immunsystemet og anti-inflammatoriske stoffer, slik som glutatione og andre kraftige antioksidanter i kroppen
Kombinasjonsefekten ingefær har på COX-2 og 5-lipoxygenase kan resultere i en bedre betennelsesdempende effekt og med færre bivirkninger enn NSAID-medisiner. Ingefær ser også ut til å kunne redusere muskelstølhet etter harde treningsøkter.
En fin måte å konsumere ingefær på er å drikke det som te. Ha ca. en spiseskje med fersk reven ingefær oppi en kopp og hell over oppkokt vann. Man kan også tilsette litt honning for smakens skyld. Gurkemeie har også betennelsesdempende effekt, ta gjerne en teskje av det oppi i tillegg. Dette er en fin drikk som kan lindre halsbetennelse, influensa og forkjølelse. Personlig drikker jeg ingefær te nesten hver dag for å forebygge sykdom og sterke immunforsvaret. Selv om ingefær er veldig positivt så er det fortsatt viktig å ha et variert og sunt kosthold.
Hvis du har smerter i forbindelse med menstruasjonen, kan ingefær-te hjelpe deg. Teen lindrer nemlig smerter og får musklene til å slappe mer av.
Forskning har vist at ingefær virker like effektivt mot menstruasjonssmerter som ibuprofen. Under et forsøk opplevde 22 prosent av deltakerne færre smerter den første måneden da de spiste ingefær under menstruasjonen, og hele 61 prosent færre smerter måneden etter.
Ingefær kan også lindre oppblåst mage, forbedre blodsirkulasjonen, forbedre fordøyelsen og lindre hodepine.
Kosthold
6. november 2017
Dette er en artikkel som ble publisert i Sverige i oktober 2017 som tar opp hvor viktig det er å spise det som dem mener er riktig får å unngå å få / bli frisk fra kreft. Kildehenvisninger i slutten av artikkelen. Dem mener at kreftceller lever av sukker, og at hvis man ikke spiser sukker så kan man bli frisk. Artikkelen er skrevet av:
Kerstin Bergenulf (näringsrådgivare & försäkringsspecialist)
Kerstin Gullbrand (samhällsvetare)
Thomas Andersson (civilingenjör, affärssystemutvecklare)
Ingela Björk (distriktssköterska)
Marianne Munktell (fil kand)
Debatt: Cancerfondens kostråd är kontraproduktiva!
Det är skrämmande att studera Cancerfondens kostråd vid cancer, skriver näringsrådgivaren Kerstin Bergenulf med flera debattörer, som menar att det är dags att på allvar ta till sig kostens betydelse för hälsan.
Bröd, pasta, pizza, pommes frites och stora mängder potatis är förutom läsk och olika sötsaker bland de största bovarna bakom kraftig viktökning och de följdsjukdomar som detta kan medföra. Sjukdomar som diabetes typ 2, fetma, demens och olika former av cancer är nu epidemiska i västvärlden, och debuterar allt tidigare. Sockrets negativa påverkan på hälsan är ingen ny information. I gamla läkarböcker kan man läsa om hur en sockersnål kost rekommenderas för typ 2-diabetiker och överviktiga. Otto Warburg redovisade redan på 1920-talet sina teorier om hur cancerceller lever av glukos[2], och han tilldelades några år senare nobelpriset i medicin. Men att socker påverkar cancer verkar inte modern sjukvård och Cancerfonden vilja ta till sig.
Läkemedelsindustrin har gjort mångmiljardvinster på våra sjukdomar, diagnoser och behandlingar. Även om vi numera lever allt längre, medicineras vi som aldrig förr. Biverkningarna är inte sällan omfattande och allvarliga.
Sjukvården är sjuk och mycket styrs av pengar
Det finns ett starkt samband mellan vad som hänt med folkhälsan de senaste decennierna och vad som samtidigt skett inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessa branscher påverkar dessutom sjukvården i högre grad än vad många förstår. [5]
Sjukvården idag är så överbelastad att både patienter och personal blir lidande. När antalet vårdbehövande ständigt ökar p.g.a. våra kost- och livsstilsrelaterade välfärdssjukdomar, hjälper det inte att locka med högre lön för att få in mer personal. Trycket gör att den hårt arbetande personalen ger upp och själva blir sjukskrivna eller slutar. Ett förebyggande angreppssätt från sjukvården och samhället skulle minska patienttillströmningen, så att vårdpersonalen räcker till och orkar.
Varför ha synpunkter på kostråd?
Vi som skriver detta är starkt engagerade i hälsofrågor, med fokus på kost, näringslära och andra livsstilsfaktorer. Dessutom har vi personliga erfarenheter av hur rätt kost har förbättrat hälsan och kroppens egen läkningsförmåga. Vi har tagit del av många berättelser från människor, som trots att de blivit dömda till ett liv med livslång medicinering, har ändrat sin kost och övriga livsstil och blivit såväl medicinfria som friska. Majoriteten har inte en enda gång fått frågan av sjukvården om vad och hur de äter, eller fått råd och hjälp att ändra sin kost. De som själva efterfrågat detta, har vittnat om hur deras önskemål viftats bort med ibland hånfulla svar.
Det varnas inte tillräckligt om att den moderna kosten gör oss sjuka på sikt, genom att långsamt förgifta och inflammera våra blodkärl och inre organ, och bidrar till att cancerceller växer, delar sig och sprids. Bara om det är potentiellt allergiframkallande råvaror eller tillsatser som kan ge en omedelbar negativ reaktion, behöver tillverkaren upplysa om det.
Ska Livsmedelsverket alls ägna sig åt kostråd och näringsrekommendationer?
Cancerfonden hänvisar till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, som de har publicerat sedan 70-talet (tidigare Socialstyrelsen). Massiv kritik har framförts mot de föråldrade råden om att välja nyckelhålsmärkta sockrade lågfettsprodukter, varna för naturligt hälsosamt fett och förespråka margarin och omega 6-rika oljor som gör blodkärlen stela och främjar inflammation. [3]De tonar även ner riskerna med kemiska tillsatser, raffinerat vetemjöl och onaturliga sötningsmedel som förstör den för immunförsvaret så viktiga tarmfloran och bidrar till sjuklig svampöverväxt. [4]
Det har också framkommit kopplingar till livsmedelsjättar och stora läkemedelsbolag. [5]Många minns reklamen i slutet av 70-talet om att "Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen". Det var i själva verket bageriernas PR-organ Brödinstitutet som låg bakom det budskapet.
Eget ansvar, sjukvårdens roll och läkemedelsindustrins påverkan
Naturligtvis har vi människor en stor del av ansvaret för vår egen och våra barns hälsa. Men att själv sätta sig in i ämnet ordentligt, ändra sin kost och livsstil är inte alltid lätt. Många har dessutom ett beroende av sötsaker och skräpmat, och kan inte på egen hand ändra sitt ätmönster och införa bättre vanor trots goda råd. Här skulle samhället och den skattefinansierade sjukvården kunna göra en stor insats, men det vi erbjuds är oftast bara läkemedel och medicinska behandlingar av sjukdomen eller symptomen - möjligen remiss till dietist som dock till stora delar är utbildade av just livsmedelsindustrin och tyvärr oftare är fokuserade mer på energiintag än på naturlig, antiinflammatorisk, anticancer-kost.
Vi vill gärna tro att sjukdomar mest beror på otur, gener eller hög ålder, med andra ord faktorer som vi inte kan göra något åt. Detta är också sjukvårdens budskap - att sjukdomar ofta är i princip omöjliga att påverka själv. Vi vill även tro att sjukvården är styrd av krafter som alltid vill vårt bästa, och är organiserad därefter. För inte kan väl läkemedelsbolagen med sina vinstintressen påverka vilken forskning som bedrivs och vilka resultat de kommer fram till, eller vilka behandlingsmetoder sjukvården tillämpar? Jo, tyvärr är det ofta så illa, vilket allt fler med goda belägg vittnar om inifrån. [6]
Cancerfondens roll och kostråd
Med anledning av modern kunskap och erfarenhet, är det skrämmande att studera Cancerfondens kostråd vid cancer. På hemsidan och på sjukhus där broschyrer delats ut till patienterna, finns många destruktiva råd som inte bidrar till läkning, utan snarare till att cancern växer, sprider sig eller återkommer. De uppmuntrar till kemiskt margarin, snabbmat från frysdisken, efterrätter och annat med mycket kolhydrater. Inte någonstans kan vi läsa om vikten av naturlig mat med minimering av socker, maximering av c-vitamin, naturliga fytonutrienter och antioxidanter som stärker immunförsvaret och hjälper kroppen att läka.
Med det som bakgrund och att Cancerfonden dessutom delat ut miljoner i forskningsanslag till en professor som avfärdar risker med cancerklassade kemikalier och som arbetat som konsult åt kemikalieindustrin, är vi mycket kritiska till hyckleriet bakom den massiva Rosa Bandet-propagandan. [7]
Exempel ur Cancerfondens kostråd (med kommentarer inom parentes):
"Ät som vanligt och följ näringsrekommendationerna."
(Nej, vill man tillfriskna är det bättre att äta strikt hälsosamt och skippa allt socker som göder cancerceller.)
"Det finns ingen forskning som visar att någon speciell diet botar en cancersjukdom."
(Jo, många har fått tumörer att krympa genom att ta bort socker och de flesta kolhydrater, äta stora mängder ekologiska grönsaker, örter och kryddor såsom gurkmeja [8], samt höja kroppens ph-värde och ta tillskott av vitamin D3 och C.)
"De flesta skulle må bra av att:
* "välja nyckelhålsmärkta livsmedel" (dvs fettreducerade varor med tillsatt socker och ofta tarmretande emulgeringsmedel)
* "använda flytande margarin" (skandalråd!)
* "inta hälften så mycket läsk, godis, glass, snacks och bakverk" (Nej, men helt skippa detta!)
"Ingen mat är dålig mat. Ät den mat du tycker bäst om." (Massor av mat är dålig mat - speciellt för den som redan är sjuk!)
"Pröva till exempel salta kex, chips, buljongsoppor." (Vitt mjöl, konstgjorda transfetter och jästextrakt, dvs skräp för kroppen!)
"Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel." (Verkligen inte med så stor andel kolhydrater!)
"Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt." (Mer uppmuntran till cancergödade socker.)
De uppmuntrar även till att äta "mejeriprodukter, quorn och sojaprodukter".
(Mejerier bör verkligen undvikas, speciellt vid prostatacancer där forskningen visar ett tydligt samband. Quorn är en färsprodukt framställd av mögelsvamp som fått jäsa med tillsatt glukos, dvs socker. Soja - om den inte är fermenterad - har i studier kunnat kopplas till hormonell cancer i bröst och prostata, och kan dessutom motverka behandlingen av konventionell cancermedicin.)
Som dryck lyfter de fram saft och kommersiella näringsdrycker (typ Fortimel) som förutom de tillsatta vitaminerna innehåller socker, inflammationsdrivande omega 6 i solrosoljan som ofta ingår, konstgjorda smakämnen, aromämnen och emulgeringsmedel i form av sojalecitin samt citronsyra E330 som nästan alltid tillverkas med hjälp av svartmögel.
Bra förebyggande råd - som kan bli bättre
Alla råd är inte dåliga. Under förebyggande åtgärder rekommenderar de att undvika övervikt som påverkar hormonsystemet genom att insulin stimulerar celldelning och tillväxt i tumörer. [9] Med andra ord medges en indirekt koppling mellan höga blodsockernivåer och ökad risk för cancer. De skriver även att "vår västerländska livsstil med rökning, alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, låg fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt felaktiga solvanor ökar risken att insjukna i cancer".
Naturligtvis ska man sola med måtta och inte bränna sig, men många har blivit så skrämda för solen att de har svår D-vitaminbrist, ett oerhört viktigt ämne som förebygger cancer. Eller så använder de solkrämer med parabener och andra skadliga ämnen. Parabener, liksom ftalater och bisfenoler i plaster, "härmar" kroppens östrogen och skapar östrogenöverskott - en känd riskfaktor för hormonell cancer. I en studie på 40 kvinnor med bröstcancer hittade man parabener i 99 % av vävnadsproverna. [10]
Bättre råd, motivation och förslag till lösningar
Vi är väl medvetna om hur svårt det kan vara att äta överhuvudtaget när man är sjuk, inte minst om man genomgår cellgiftsbehandling som ofta gör att man tappar aptiten, får förändrat lukt- och smaksinne och ofta mår illa, men detta gör inte socker och processad mat mindre skadligt - snarare tvärtom! I stället för de delvis destruktiva kostråden, varför inte upplysa och inspirera till en anticancer-kost, även om det är svårt att motstå det som skadar vår hälsa och gynnar tumörer? Det finns flera sätt att underlätta för den sjuke att få i sig det som stärker och läker.
Flera viktiga saker saknar vi helt i kostråden, bl.a. skillnaden mellan industriuppfött kött och mer hälsosamt vilt och gräsbeteskött. Man borde även stödja ekologiska grönsaker då konventionell odling sker med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, som ofta finns kvar som rester i den färskvara som når konsumenten. De ekologiska innehåller mer av naturens vitaminer, mineraler och antioxidanter, viktigt för den som är sjuk och har nedsatt immunförsvar. Dessutom finns ett samband mellan just bröstcancer och kemikalier, så vi borde snarare uppmanas att minimera exponeringen för dessa. [11]
Kloka efterlyser ett mer integrativt förhållningssätt
Kerstin Unger-Sahlén är en av dem som själv tillfrisknat från cancer och engagerat sig i frågan. Hon är mycket kritisk till sjukvårdens fokus på att ensidigt inrikta sig på läkemedelsbehandling och efterlyser ett mer integrativt förhållningssätt, där näringsrik och varierad kost är en viktig del. [12] Kliniken MD Anderson i USA rekommenderar sina cancerpatienter att äta mat som håller blodsockret lågt eftersom de sett en koppling mellan högt blodsocker och en sämre cancerprognos. [13]
Vår förhoppning
Vi vill med denna text väcka människors medvetande och larma om hur illa det faktiskt är med de kostråd som ges av Livsmedelsverket, sjukvården och Cancerfonden. Det finns sätt att bli friskare med hjälp av rätt kost, miljö och livsstil. Därför är det oerhört viktigt att Cancerfonden uppmuntrar till just detta, och inte förmedlar budskapet att man kan äta lite som man känner för, bara man äter, utan att förstå vilken inverkan det har på immunförsvaret VAD man äter. Många har även vittnat om hur det serveras limpa, margarin, bullar, saft och fabriksgjorda kakor på sjukhusens vårdavdelningar.
Vi tycker att det är cyniskt att sjukvården och Cancerfonden undanhåller den kunskap som idag finns om sockrets påverkan på cancertillväxt. Människor måste åtminstone få kunskapen för att motiveras - och kanske skakas om rejält för att vakna och ändra riktning. Idag råder ingen tvekan om riskerna med rökning, varken i sjukvården eller samhället i övrigt. Vi menar att samma information måste gälla för socker, hormonstörande ämnen och potentiellt skadliga kemikalier.
Sjukvården och Cancerfonden borde lägga en del av skattepengarna och donationerna på att ta fram en pedagogisk och inspirerande sammanfattning som gynnar patienten istället för industrin. Det finns gott om litteratur om kost som förebygger och förbättrar läkning vid cancer och annan sjukdom. Många kunniga kost- och näringsterapeuter skulle kunna bidra, då de har betydligt mer kunskap om detta än läkare, som enligt en undersökning i snitt bara har knappt 24 timmars undervisning i näringslära under hela sin utbildning. Detta gällde Europa. I Sverige var siffran endast 12,5 timmar. [14]
Alternativ
För den som vill gynna oberoende forskning inom hälsoområdet, finns Kostfonden (www.kostfonden.se). Här går inga donationer till annonser och tv-galor, utan i så stor utsträckning som möjligt till slutändamålet. (Vi har ingen koppling dit.)
Varför gynna en industri som lever gott av att människor hålls "lagom sjuka" under lång tid, när rätt råd och hjälp till en kost- och livsstilsförändring i många fall kan maximera chanserna att slippa både sjukdom, mediciner och biverkningar?
Kerstin Bergenulf (näringsrådgivare & försäkringsspecialist)
Kerstin Gullbrand (samhällsvetare)
Thomas Andersson (civilingenjör, affärssystemutvecklare)
Ingela Björk (distriktssköterska)
Marianne Munktell (fil kand)
Källhänvisningar:
[1] http://docplayer.se/264506-Statistik-antalet-fall-av-cancer-okar-snabbt-i-sverige-10-cancerbordan-vaxer-i-varlden-22.html https://res.cloudinary.com/cancerfonden/image/upload/v1418299910/documents/cfr13/cfrapport2013_kapitel_statistik.pdf
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
[2] http://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug
http://www.mercola.com/article/sugar/sugar_cancer.htm
[3] http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2009/04/07/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten/
[4] http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
https://www.sciencedaily.com/releases/2016/04/160413151108.htm
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27709424
[5] http://www.etc.se/inrikes/myndigheten-ar-kopt-av-matjattarna
www.etc.se /debatt/dagens Dagens ETC svarar livsmedelsverket. 2015 -/ 10- 14
[6] http://www.bokus.com/bok/9789187207372/dodliga-mediciner-och-organiserad-brottslighet-hur-lakemedelsindustrin-har-korrumperat-sjuk-och-halsovarden/
http://www.bokus.com/bok/9789172412538/forskningsfusket-sa-blir-du-lurad-av-kost-och-lakemedelsindustrin/
[7] http://newsvoice.se/2015/06/09/hans-olov-adami-svensk-mastare-i-att-avfarda-cancerrisker-tjanar-inte-samhallet-att-cancerklassa-dioxin/
[8] http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0014299915304350
http://liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.659918?l=sv
https://www.facebook.com/LorieJohnsonCBN/videos/981850218570443/
[9] https://www.cancerfonden.se/livsstil/overvikt
[10] http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2012/04/02/toxic-parabens-on-breast-cancer-patients.aspx#_edn1
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27581495
http://nyheter24.se/nyheter/418736-solkram-kan-orsaka-cancer
[11] http://sciencereview.silentspring.org/PDFs/lay_EnvEpi_FINAL.pdf
http://www.precaution.org/lib/07/prn_chemicals_linked_to_breast_cancer.070514.htm
http://www.svd.se/kemikalier-i-luften-kan-ge-brostcancer/om/sverige
[12] http://newsvoice.se/2014/12/17/den-moderna-medicinens-cancerbehandlingar-lider-av-fundamentala-svagheter/
[13] https://www.mdanderson.org/patients-family/search-results.html?searchType=patient-education#filter|pe_topics:Nutrition,filter|languages:English
[14] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24781690
